Byhistoria av Stellan Carlson

Västra Ingelstad – förr även benämnt som Jordholmen

av Stellan Carlson

Mjölkhantering i början av 1900-talet

De gamla namnen ger byarna deras identitet, deras ansikten. De som slutar på stad hör som regel till de äldsta namnen tillkomna före vikingatiden. Stad (stath, sted) betyder här ungefär boplats. Västra Ingelstad finns nedtecknat som Ingelstath 1402.

Förleden Ingel tolkas komma av det fornnordiska namnet Ingjald. Hit kom Ingjald kanske redan under hednisk tid och skapade en boplats, en storbondegård som så småningom växte till en by.

Omkring 1850 hittades här ett romerskt guldmynt med kejsare Frobus bild (280 e Kr) samt en cirka 2800 år gammal halsring av brons, fynd som pekar på tidiga mänskliga aktiviteter på denna plats.

Trakten styrdes från Mogensstrup (Månstorp)

Kyrkan uppfördes ursprungligen på 1100-talet i romansk stil men utgrävningar tyder på att här funnits en tidigare helgedom av trä. Under 1300-talet som var fyllt av krig och uppror mellan lundabiskopen och danske kungen byggde man till vapenhuset. Vid 1500-talets början blev kyrkan gravkyrka åt ägaren till Mogenstrups Gods (nuv. Månstorps Gavlar) det danska riksrådet Henrik Krummedige. Det var hans kraftfulla och manhaftiga hustru Anne Rudsdatter som befallde att kor och absid skulle rivas och att en större och praktfullare kyrka skulle byggas upp. (forts…)

Hon var en ivrig katolik och ville vila under altaret efter sin död varför en krypta byggdes, där  sedan familjerna på Mogenstrup har gravlagts. Slottsfrun Annes förnämligaste insats bör nog vara anskaffandet av altarskåpet tillverkat i Antwerpen omkring 1520. Detta är det enda av sitt slag i Skåne och en verklig sevärdhet.

En karta från 1762 visar Ingelstads by vid landsvägen. Där ser man 13 gårdar och prästgården samlade runt kyrkan. Prästgården fick sin nuvarande placering efter ett antal bränder.

På 1700-talet svepte förändringens vind över Söderslätt. Macleans reformer på Svaneholm lät tala om sig – böndernas jordbitar skulle samlas på ett enda ställe och ge större skördar. 1762 kom lantmätaren till Ingelstad för att storskifta jordarna och gårdarna fick flytta ut från byn, men det gick trögt. Först efter enskiftet 1805 började de samlade arealerna ge god avkastning – de kunde föda fler och befolkningen växte. 1805 bodde 444 personer i socknen men 1865 hade befolkningen ökat till hela 1101 personer!

Att det funnits en krog tidigt i Ingelstad vittnar följande om: Den 10 juni 1708 hade Oxie häradsrätt att handlägga ärendet om ett slagsmål på Ingelstad Krog.

Byn fick heta Jordholmen

Byn år 1762

1768 skall klockaren Jacob Björk haft en skolmästare till hjälp för undervisning. Mäster vandrade med ABC-bok, katekes och rotting från gård till gård. Det första skolhuset byggdes 1814 intill kyrkan samtidigt med byns fattighus. Poststation fanns redan på 1870-talet. Postadressen var då Månstorp, uppkallad efter borgen.
P.g.a. förväxling med Mantorp i Östergötland tvingades man att byta namn och poststationen fick heta Jordholmen efter en närliggande gård. Den stilla byn vaknade till nytt liv då kontinentalbanan invigdes 1898. Månstorp station bytte namn till Jordholmen 1910. Samtidigt som järnvägen kom till så etablerade Nils Ohlsson en spannmåls och fodervaruhandel. Spannmålshandlaren har betytt mycket för samhällets utveckling.

Vid 1900-talets början fanns det i Västra Ingelstad två diversehandlare, bank, smedja, kafé, 4 skräddare, glasmästeri, veterinär och t.o.m. ett bryggeri.
Idag är dessa verksamheter ett minne blott. Den sista affären lades ner 1974. Järnvägsstationen är även den ett minne blott.
Kommunen satsar nu på utbyggnad av samhället vilket även innebär att en ny station för pågatågen kommer att invigas under 2015.

Bild 1: Mjölkhantering i början av 1900-talet.
Bild 2: Karta från 1762 som visar Ingelstads by vid landsvägen
Bild 3: Jordholmens station år 1898.

Statistik och mer fakta om byn finns här.